Dagbok

Stort Grattis till kennelTokfias härliga Hedda och vår Anthon till två små svarta underverk. Vill ni läsa mer om puppisarna  gå då in på http://www.kenneltokfias.dinstudio.se/  

Det har varit en helt GALEN helg!

Först var det SKK´s utställning i Högbo. Det började inget vidare för oss. Både Anthon & Happy åkte ut med tvåor, och då tappar man ju hoppet.

Domaren den dagen var en Norsk äldre dam som inte var nådig, hon skickade ut de flesta hundarna med tvåor och ett fåtal fick ettor.    

När det senare blev min Haneballs tur hade jag inga som helst förhoppningar, jag borstade inte ens upp honom.

Sedan kom CHOCKEN!

Jag förstod inte förens jag hörde applåder & jubel från andra sidan ringen att våra lilla Haneball tagit det första och ENDA Certet den dagen. Han blev också BIR.

Dagen slutade bra till slut, och jag måste passa på att tacka min underbara vän AGNETA WINÖ som visade Haneball. Men också resten av Griffonfolket, för all support och uppmuntran.

På söndagen var det återigen dags, denna gång på SDHK som också det var i Högbo.

Nu hade man ju lite högre förhoppningar, eftersom det var en riktig rasdomare som själv föder upp Griffon.

Den dagen slutade mycket bra för vår del.

Lilla Happy fick CK och Anthon fick sitt andra Cert. Haneball tog sitt tredje Cert och blev BIM. Han placerade sig också i BIS och blev femte bästa junior.

Stort tack till Hanna Hjelm som visade mina hundar, och stort GRATTIS till alla andra som det gick bra för.

Jaha! Då var det dags igen.

Både lördag & söndag ska vi åka till Högbo på utställning. För tyckte jag att det var rena döden, men nu går det lättare och jag sparar en massa energi eftersom jag investerat i en dragvagn.  Nu slipper jag kånka och släpa på burar, stolar, paraplyer mm.  Så skönt!!

Nu sitter jag i sängen och försöker få ihop några rader innan det är dags att sussa, har nämligen fått en hel del skäll för att jag inte uppdaterat dagboken på LÄNGE.

Lovar att skärpa mig……………

Det har varit en skön och händelserik sommar. Först bar det av till Prag och sedan till Holland.

 Har också hunnit med att sylta. Inte riktigt likt mig att vara så huslig, men gott blev det.

I år har vi haft en massa smultron i trädgården. Vi skulle lätt kunnat plocka en skål om dagen om vi velat, men det orkade man ju inte. Men min kära sambo plockade lite då och då när andan föll på, och jag mumsade gladeligen i mig. Helt underbart gott, mums!

Vi har också hunnit med en hel del utställningar. Inte för att jag är någon utställningsfantast, men det är alltid kul att träffa liksinnade och alla trevliga griffonmäniskor. Sedan måste man ju ändå erkänna att man blir glad när det går bra.

Sommarn i all ära, men det har varit lite för varm för min smak om jag ska vara ärlig. Hundarna fick en liten barnpool som de älskade att plaska runt i, särskilt Molly & Haneball. De for runt som guttaperka bollar och ibland satt eller låg de i den och bara mös. Poolen hjälpte dem förhoppningsvis att uthärda värmen lite bättre.

Hösten är ändå favorit årstiden, då kan man tända en massa ljus och bara sitta o mysa.

Den senaste tiden har varit mycket händelserik, jag börjar med att gratulera vår lilla goa Molly som fyller ett år idag.

Vi har också varit på utställning i Österbybruk där min ögonsten Haneball blev BIR valp och resten av gänget fick fina omdömen.

MEN!!! Nu kommer vi till det roligaste.

Jag fick den stora förmånen att följa med Hanna Hjelm (Channas kennel) till Prag på utställning (Tjeckiska Griffon klubben och dag två Tjeckiska kennelklubben). Det var otroligt lärorikt samtidigt som vi träffade många roliga och intressanta personer, och Hanna fick med sig två Tjeckiska CHAMPIONS hem.

Tänk vad svårt det kan vara att skriva några rader ibland, kanske beror det på avsaknad av sinnesro.

Min far har åter igen drabbats av den lömska cancern, denna gång i en annan form.

Ett anat orosmoment är min ögonsten August. han har fått en liten knöl ovanför ena sporren, så han har varit på besök hos veterinären som tog en biopsi. Nu hoppas vi på ett positivt svar.

Apropå roliga saker, Molly, Happy och Haneball har varit på utställning i helgen. Charmtrollet Haneball gick vidare till BIG. Det ska bli spännande att följa honom i framtiden.

Sitter nu i soffan och tänker tillbaka på veckorna som gått sedan jag skrev sist.

Förrförra helgen hade vi Lillebror på besök över helgen och på söndag kom också Nacho till oss eftersom husse Martin skulle åka till Asien för att möta upp matte Nellie som redan är där.

Nacho har blivit accepterad av flocken och det går väldigt bra att ha honom. Han och Anthon har verkligen funnit varandra. Det är väldigt intressant att se hur gruppdynamiken förändras när det tillkommer en ny hund i flocken.

Till skillnad från Molly är Nacho lite lugnare, det är skönt att de är på olika energinivåer.

Förra måndagen blev det också en tripp till Tallin tillsammans med goda vänner. Det var skönt att få ett avbrott i vardagen.

Tallin är en underbar gammal stad med många vackra gamla byggnader att vila ögonen på.

Ett måste är att besöka den medeltida inspirerade restaurangen ”Olde Hansa” med sin unika inredning och goda mat. Väl där får man inte glömma att göra ett besök på toaletten. Ja! Jag vet. Det låter konstigt, men tro mig. Det är en upplevelse som ni sent kommer att glömma.

I helgen debuterade Haneball & Happy i utställningsringen. De små godingarna skötte sig utomordentligt bra.            

Sitter och drömmer mig bort till varmare breddgrader för en stund. Tittade i helgen på gamla kort från Maldiverna. Vi var där på 80-talet när det var relativt nytt som resemål, och just nu skulle jag ge mycket för att få ligga på stranden eller plaska runt i Indiska oceanen. Ja! Det var tider det.

Efter drömmen kommer ju verkligheten. USCH! Kallt, mycket snö, bilen vill inte starta, hundarna får inte den motion de vill och behöver ha.

Det är första gången som jag behöver banta en hund(Maja), och det är inte det lättaste har jag upptäck. Hon ser ut som en rund boll, stackaren. Kanske är det dags att skaffa ett gåband till de fyrbenta. Snö i all ära, om det bara inte var så kallt.

 Längtar så till sommaren!

För en vecka sedan debuterade Molly & Agneta på en inofficiell utställning i Sollentuna. Det var meningen att Pernilla skulle visat Molly, men så blev det inte pga. av sjukdom.

Istället blev det Agneta som visade henne, och det gick över förväntan. Såhär i efterhand sa vi det att det kanske var bra att det blev som det blev, men vi saknade Pernilla.

Det roligaste var att man såg att Molly tyckte att det var riktigt roligt i ringen, och det glädjer mig verkligen Agneta är före detta dansare och är van att stå på sen, så henne var jag inte ett dugg orolig för.

Nathalie och Lillebror kom också dit för att titta och se hur det gick till på en utställning. Efter utställningen följde Lillebror med oss hem, eftersom matte skulle ut och festa.  Riktigt kul att få ha Lillebror över helgen, han är en riktig farorit och så himla go.

På utställningen fick vi också trevligt sällskap av Mirja från Aspbackarnas.

Det blev en riktigt bra dag, samtidigt var det skönt att komma hem.

Molly

Ja! Lilla Molly ja! Hon har en helt underbar personlighet och är så himla lättlärd (när hon vill). Efter att ha gått valpkurs har hon börjat på unghundskurs tillsammans med Agneta.

Jag är så himla glad över mina underbara vänner som engagerar sig och hjälper mig med hundarna.

VAD HADE JAG GJORT UTAN ER!

Idag var det dags för Nacho att åka hem till sig. Lilla killen har tuffat på sig rejält sen vi träffade honom senast. Han och Anthon fann verkligen varandra direkt, det var kul
Melissa & Nicklas tittade in på en fika för att planera vår kommande resa tillsamans och då fick han också hälsa på Izzy. Nu ser vi fram mot att få hit honom snart igen.

Framåt kvällen kände jag att nu måste jag damsuga och svabba av golvet och när jag var klar lämnade jag balkongdörren öppen för att vädra och gick ut till köket. Plötsligt upptäcker jag att det är misstänksamt tyst och inga hundar syndens till. Ja! Då vet man att de små rackarna har hittat på något sattyg, och mycket riktigt. När jag går in till stora rummet ser jag att räkan Anthon har varit ut på balkongen och hittat en talgboll som ramlat ner. Den låg han och mumsade på i soffan, det såg för jäv…. rent ut sagt. Det var bara att ta fram damsugaren och börja om från början.  

Jag måste medge att jag inte hade hjärta att bli arg på honom, Han såg verkligen söt ut där han låg och gnagde på de små fröna, och ibland fastnade det antagligen under läppen på honom som han försökte få bort med tungan. Synd att jag inte hade kameran framme

Det är ytterst sällan Anthon brukar hitta på bus, det är i regel Maja & Molly som står för den biten. Särskilt Majsan, hon lever i sin lilla egna värd. Det är tur att hon är så charmig som hon är.

SNÖ, SNÖ, OCH ÄNNU MERA SNÖ!!

I helgen åkte vi till Östhammar som vanligt. På vägen dit snöade det som bara den och väglaget var inget vidare. När vi närmade oss Uppsala blev det riktigt illa så det var bara att sänka farten rejält och krypa fram. När vi kom fram till grusvägen som leder fram till vår stuga upptäcker vi att bonden inte har plogat vägen. Lucia som han kallas (man har en förmåga att ge folk smeknamn på mindre orter),  föredrog väl att ligga på soffan än att ge sig ut med traktorn i snöovädret, och jag måste medge att jag hade gjort likadant.

Nåväl! Fram kom vi tillslut.

Hela lördagen kämpade Roffe med att skotta bort flera ton snö. Inte nog med snöskottningen på marken, han fick även ge sig upp på taket.  Stackaren!

Själv såg jag till att hålla mig inomhus. Ett kort tag tänkte jag att hundarna och jag skulle gå ut och göra snöänglar, men ångrade mig snabbt när jag tittade på termometern. Sköt upp det hela till morgondagen.
Det enda vettiga jag gjorde den dagen var att åka över till Camilla på kvällen, hon bjöd på smörgåstårta och berättade om Egyptenresan de varit på nyligen. Blev väldigt avensjuk när hon visade alla badbilder, skulle också vilja plaska runt i Röda havet och njuta.

Men det är bara att gilla läget. Att vara gråblek är inte illa det heller, och det finns de som aldrig får uppleva snö heller. Jag gillar verkligen vintern och all snö men det skulle räcka med två månader.

 Söndagen var lika lugn som lördagen . Tittade på reprisen av Robbinsson och en riktig favorit film” Det stora blå”. En otroligt vacker men ganska sorglig historia.

Sedan var det dags att ta på sig för att gå ut och leka. Försökte att pulsa fram i snön, men det var inte lätt Det var över en halvmeter snö och stackars tappra August höll på att drunkna så honom fick jag rädda.

Framåt eftermiddagen var det dags att börja plocka ihop inför hemfärden.

På hemvägen passade vi på att hälsa på mina föräldrar som bor på Lidingö för att sedan plocka upp Nacho (Mollys kullbror) på Östermalm. Han ska sova över hos oss, mest för att få känna in den nya miljön. I februari ska han bo hos oss en längre tid i när hans matte ska på en längre resa.

Ser fram mot att lära känna honom ordentligt.

De två senaste veckorna har varit helt hysteriskt. Jag förstår inte riktigt vart tiden tar vägen, tycker inte att jag hinner med någonting.

Förra veckan fick vi besök av Mollys kullbror Nacho med matte Nellie.

Nacho kommer att bo hos oss i februari när matte åker till Asien på inköpsresa, och det ser vi fram mot

Vi har också haft besök av Helena och petittjejen Dafne. Det var riktigt roligt att träffa dem igen

Sist men inte minst fick vi besök av Nathalie och hennes helt underbara Lillebror. Jag blev såå kär i den lilla petitkillen, han var otroligt mysig. En gladare hund får man leta efter. Lillebror är bara fem månader gammal men redan otroligt duktig. Måste säga att jag är otroligt imponerad av både honom och matte.

Vad mer har hänt? Jo! Molly är klar med valpkursen, och nu blir det unghundskurs. Hon är väldigt lättlärd den lilla tjejen, men har en energinivå som heter duga.

Vi har också socialtränat en hel del inför kommande utställningar. Jag brukar åka till Kista centrum med hundarna. Ett perfekt ställe att träna på, det är få centrum som man får ta med sina fyrbenta in på.

Jag börjar med att önska alla en riktig god fortsättning på det nya året.

Tyvärr börjar det inte så bra för alla. I helgen fick jag ett tråkigt mail från en kompis som är engagerad i katthemmet Kompisen som nyligen brann ner.

Hela verksamheten måste nu byggas upp på nytt och de är i stort behov av mat, leksaker, byggmaterial mm. Jag lägger ut länken till katthemmet där ni kan läsa mer.

http://www.katthemmetkompis.se/  

Om man vill börja året med att göra en god gärning har man chansen nu. De här katterna och personalen är verkligen beroende av allt stöd och ekonomisk hjälp de kan få, och ingen gåva är för liten.

Förövrigt har det inte hänt så mycket. Det blir korta promenader på grund av kylan. Hundarna och jag med för den delen är ganska rastlösa, men förhoppningsvis vänder det väl snart.

Jaha! Då har vi avverkat ytterligare en jul och det är skönt att det är över. Inte för att jag inte tycker om julen utan för att det har blivit så hysterisk.

 Roffe jobbade på Julafton och jag var över till mina föräldrar en sväng. Sedan var det bara att packa in hundarna och åka hem och tända en massa ljus och bara mysa.

Några julklappar blev det inte trots att jag varit snäll (tror jag i alla fall), nä nu ljög jag. Vi har haft problem med Comhem en längre tid, varken datorerna, telefonen eller TV har fungerat som det ska. Men! Nu tror jag bestämt att tomten har varit här och fixat det.

Det tycker jag var en bra julklapp.

MOLLY & AGNETA

Idag började Agneta & Molly på valpkurs i Östhammar. Det ska bli mycket spännande att följa dem. Kursen hålls av Camilla Forsberg (CF´s Hundkontakt). Jag har själv gått kurs för Camilla tidigare, så jag vet att det kan inte bli annat än bra. Hon ger en de rätta verktygen att jobba med.

Nu var det länge sedan jag skrev i dagboken, och mycket har hänt sedan sist. Vi har med stor sorgomplacerat vår lilla goa dvärgpinscher tjej Kelly. Hon har ju vistas en hel del hos mina föräldrar, men efter det att min pappa blivit sjuk så har vi tagit det beslutet. Jag vet att Kelly har det bra där hon är nu och vi kommer fortfarande att få träffa henne med jämna mellanrum.

Nu är vi tillbaks i stora staden igen. Ska försöka att få en tid till Maja, nu är det dags att ögonlysa & patella kolla henne. Jag hoppas verkligen att det går bra.

Idag fick jag en smärre chock, yrvädret Molly tog ett skutt upp i soffan. Helt otroligt, hon är ju bara elva veckor gammal och så liten.  Hoppa upp går väl an men ner får hon inte hoppa än, så nu är det ett evigt passande.

Hon är så himla härlig. Under den korta tiden som hon varit hos oss har hon redan åkt T-bana(i sin lilla väska) och varit på tjejmiddag ute på stan.

  Idag har vi tagit det lugnt. Vädret är fortfarande ganska bra, men det är klart att det märks att hösten är här. Luften är liksom krispig och hög. Hösten och våren är de årstider jag gillar bäst, så det är bara till att njuta.

Pratade med några grannar idag, och alla säger att det är fullt av svamp i skogen. Men både Roffe och jag måste vara blinda för vi lyckas aldrig hitta något annat än flugsvamp. Roffe får göra ett nytt försök imorgon.

Hundarna fick en rejäl långpromenad idag, och då menar jag lång. Jag tog min stora el-moppe. Vi åkte från Sandika in till Östhammar, det är ca.8 km fram och tillbaka. Anthon har nu kommit upp i den åldern då man kan börja bygga lite muskler och både han och August är otroligt duktiga travare. Det bästa är också att det går att reglera farten med el-moppen till skillnad från en cykel där det lätt kan gå för fort.

Imorgon åker vi lillbaka till Stockholm. Maja och Kelly har varit hos mina föräldrar i några veckor. Dels för att Maja löper, men också för att jag måste sära lite på lilla Maja och Anthon. Maja har en förmåga att lära lilla räkan Anthon en massa sattyg, och det vill vi ju inte.

Det ska bli skön att få hem tjejerna snart, saknar dem väldigt mycket.

Oj! Nu är vi redan i slutet av augusti och snart är hösten här, mycket har hänt sedan jag skrev sist.

Jag hade sedan länge planerat att köpa in en ny tik, men på grund av en muskel inflammation i höften beslutade jag mig för att avvakta. Men! Så blev det inte.

För några veckor sedan pratade jag med Berit Wang(Augusts uppfödare), hon berättade att hon fått en kull och att det var samma kombination som Tara Av Östen som ägs av Margareta Andersson(Vadbackas kennel) som är min Majas uppfödare.

Hängde ni med?? I vilket fall som helst blev jag mycket förtjust i lilla Tara när jag var och hämtade min Maja för snart två år sedan.

Jag tog ett snabbt beslut och den 13 augusti åkte jag och Agneta Winö för att hämta hem Molly.

Agneta bor nästan granne med oss i Östhammar, och hon kommer att vara mycket engagerad i lilla Molly. Tillsammans kommer de att gå en rad kurser. Det är så himla kul att man har lyckats att omvända en kattmänniska till att bli en riktig griffon älskare hi hi.

Jag är verkligen glad över att jag har Agneta på så nära håll här i Östhammar, eftersom man ibland behöver hjälp med hundarna. Framförallt under löpen är det skönt att ha lite backup.

Jag har också beslutat mig för att flytta till Östhammar. Lite läskigt är det eftersom det kommer att bli en stor omställning, men hundarna kommer i alla fall att bli glada

Lilla Molly ja! Hon är helt underbar, en riktigt tuff tjej. I tisdags var Roffe ledig så vi beslöt oss för att åka till landet. Våra underbara grannar från stan Melissa och Niclas följde också med eftersom båda arbetar oregelbundet och var lediga. Med sig hade de rottisen Izzy som Molly älskar. Det blev mycket bad och god mat, och många fina bilder som ni kan se.  

Nu var det länge sedan jag var inne och skrev i dagboken.

Det har som vanligt varit en ganska fullbokad sommar. Vi har nu varit här i Östhammar i cirka fyra veckor. På sommaren är både Östhammar och Öregrund (de kallas även tvillingstäderna) helt underbart. Från att ha varit riktiga spökstäder på vintern blommar de upp under sommaren.

Hundarna och jag har haft många sköna dagar på den nybyggda verandan. Jag är så nöjd med den och jag har till och med lyckats hålla alla blommorna vid liv.

Ja! Verandan är som sagt vårt favoritställe, där sitter vi gärna och läser en bra bok eller trimmar lilla Maja. Här ute vid kusten kan det regna, men framförallt åska rejält. Då passar vi på att bara sitta och mysa. Det finns ingenting som är så avkopplande som att sitta och lyssna på regnet och åskan (så länge den inte är alltför nära så klart).

I helgen träffade jag Kellys uppfödare Anna. Hon undrade om jag ville ha lite vinterkläder till Anthon och det är klart jag ville. När jag kom hem och öppnade påsen var det som att öppna en godispåse. Bland annat låg det en sorts helkropps overall i, den var babyblå och hade huva och var otroligt söt måste jag medge. I vanliga fall tycker jag inte om att klä ut mina hundar om de verkligen inte behöver det.

Jag provade overallen i tur och ordning på griffonerna, stackarna! Ingen av dem tyckte om det, de såg ut att skämmas. Dessutom var den för stor för dem. Sedan blev det Kellys tur och prova den och ”Vad klär inte en skönhet”. Den var som gjord för henne. Den kommer att komma väl till pass på landet när det blir kyligare eftersom hon är rätt frusen av sig.

Vintertäcket passade lilla räkan Anthon perfekt, så den får han stå ut med i vinter.

Tack snälla Anna för att du tänkte på oss.

Nä! Nu ska jag titta på Miss Marple. Jag bara älskar engelska deckare med alla underbara miljöer och kluriga intriger…..

Veckan som gick var lite hektisk men rolig. Först hämtade jag dvärgschnauzern Ellen eftersom matte Pernilla skulle åka till Holland på bröllop. Ellen var kvar hos oss nästan en vecka och det gick hur bra som helst. Hon och mina små fyrbenta trivs bra ihop.

Vi fick också den nya kaminen inmonterad på landet, och det känns skönt. Nu kommer jag att slippa kånka lika mycket ved eftersom den här är mera effektiv. SKÖNT….

Nu har alla gästerna åkt hem. Idag ska vi ta det väldigt lugnt, sitta i soffan och bara mysa. Sedan får det bli en långpromenad ner till kossorna i hagen en bit bort. Lilla Anthon tycker det är spännande med de stora skumma varelserna som låter och luktar så konstigt. Han vill så gärna hälsa på dem men vågar inte riktigt än, men det dröjer nog inte länge till innan han vågar sig fram till dem.

Jaha! Då var det midsommar.

Nu är vi här på landet och vädret är som det är. Jag tror att det är vi svenskar och engelskmän som älskar att prata väder.

Dagen började i alla fall med flagghisning, framåt lunch dök Karin och Jonas upp. Vi var bjudna till våra goa grannar Nina och Eva på sill lunch, det var riktigt smarrigt.

Efter några timmar var det dags att gå hem och förbereda inför kvällens grillning, köttet lades i marinad och Karin gjorde en underbart god fransk potatissallad. Tårtan stod jag för och jag måste medge att den blev riktigt god.

Frammått kvällen dök Susan och Bosse upp, med sig hade de en paj som Susan bakat . Det var den godaste paj jag någonsin har ätit.

Bosse och Anthon fann varandra. Lilla Anthon satt i Bosses knä hela kvällen, han fick slicka av grädden från tallriken. Det är något jag aldrig skulle tillåta i vanliga fall, men den lilla räkan behöver lägga på sig lite så han fick dispens på självaste midsommarafton.

Det var en skön midsommarafton med mycket god mat och trevligt sällskap. Hundarna mös också, de hade många knän att välja på. Det mest glädjande är att räkan Anthon börjar bli mer öppen, han har tills nu varit ganska reserverad.

Idag är det dags att riva ut gamla kaminen. Roffe fick som tur hjälp av sin son Jonas som är en riktig klippa.

Jonas sambo Karin och hennes barn Elin och David följde också med. Både hundarna och jag tyckte att det var kul att träffa dem också.

Efter mycket slit och släp fick de äntligen ut vår älskade kamin. August såg lite chockad ut. Det var ju hans favoritplats, och jag förstår honom. Vi har tillbringat många timmar framför den.

Tyvärr regnade och blåste storm denna dag, så vi fick hålla oss inne hela dagen.

Vi avrundade kvällen med en god middag och sedan åkte Jonas med familj hem till Norrtälje.

Oj vad dagarna går fort, plötsligt har halva sommaren gått och vädret är som det är.

Nu är vi på landet. I helgen väntar ett stort projekt, vi har beslutat oss för att byta ut vår gamla kamin så att vi slipper elda för kråkorna .

Tyvärr kommer August inte bli så glad eftersom han älskar att ligga framför spisen och titta på lågorna och filosofera.

Om jag ska vara ärlig, kommer jag också att sakna den öppenspisen känslan, men vi kommer att få det riktigt varmt och skönt.

Förhoppningsvis blir det bättre både för miljön och plånboken.

August tog sitt championat på självaste sjuttonde maj. Det var lite roligt eftersom uppfödaren (Berit Wang ) är norska.

Oj! Vilken galen helg

Det hela började med att jag, Lena, Josefin och Pernilla anmälde oss till både SKK´s och SDHK  i Piteå.

Bilresan dit gick hur bra som helst, stämningen var hög och vi hade riktigt kul. Väl på plats bodde vi på Piteå havsbad i en fin liten bungalow med elva hundar,  trångt var det.

Lördagen blev stressig, och den enda som det gick riktigt bra för var Pernilla med sin underbara dvärgschnauzertik Ellen, hon fick sitt championat och blev Big- 4. Stort grattis till dem.

På söndagen var det vår tur att ställa på SKK´s utställning. Vi packade bilen och städade ur stugan för att direkt kunna åka hem när vi var klara på utställningen.

Pernilla visade mina hundar som vanligt den dagen, och det gick såååååå bra. Min lilla underbara August fick sitt championat, så nu är han både svensk och finsk champion och Maja fick första certet.

Trötta som vi var såg vi fram mot att få sätta oss i bilen för att påbörja den ca tio timmar långa hemfärden.

Jag börjar att köra och när vi kom till Umeå lämnade jag över till Lena. 

NU MÅSTE JAG VARNA ALLA KÄNSLIGA LÄSARE!!!!!!!  (FÖR NU BÖRJAR PROBLEMEN)

Lena kör och jag slumrar till men vaknar av att tjejerna bak i bilen börjar prata om att det låter konstigt om bilen, jag håller med men försöker att vara kall och säger till dem att ”det är ingen fara”, det är ju en gammal bil.

Nu låter det riktigt illa och även styrningen börjar krångla. Lena stannar till sist utmed väggrenen. Vi stiger ur bilen och upptäcker att höger framhjul är på väg att ramla av, alla bultar utom en har fallit bort.

Lena och jag tittar på varandra och inser hur illa det hela kunde ha gått (både Lena & jag gillar att gasa på nämligen). Vi hade verkligen ÄNGLAVAKT!!!!!!!!!!

Jaha! VAD GÖR VI NU!!

Vi står på motorvägen med en trasig bil mitt ute i skogen mellan Umeå och Örnsköldsvik med elva hundar och en massa packning på en söndag, inget drömscenario direkt.

Tillsist får vi hjälp med att bärga bilen. Bärningskillen Stefan Holmgren visar sig vara helt underbar. Han hissar upp bilen med oss sittande i. Vi kommer överens om att han ska lämna av oss på Scandic hotell. På vägen dit skrattar vi och försöker att förstå vad som hänt, samtidigt är vi otroligt frustrerade. Vi vill alla hem så fort som möjligt

På vägen till hotellet försöker vi komma på en lösning och det slutar med att vi lyckas hyra en bil som vi kan lämna tillbaka i Stockholm.

Åter igen träffar vi på rätt person, killen på biluthyrningsfirman, David Modin, gjorde allt för att underlätta för oss och en av oss tjejer tyckte att han var otroligt söt.

Ja! Killarna fick sig ett gott skratt, de hade aldrig varit med om något liknande. Vi packade om till hyrbilen, och gav oss av mot Stockholm.

Stackars Lena fick köra hela vägen själv eftersom bilen vi hyrde var manuell och jag får bara köra automat. Lena gjorde ett kanonjobb, och vi kom till Stockholm runt fyra tiden på morgonen välbehållna.

STORT TACK TILL BÅDA GRABBARNA I UMEÅ OCH TILL LENA SOM FICK DRA ETT STORT LASS.          

Nu har vi äntligen kommit till skott och gått en viltspårkurs med Maja & Anthon. Båda hundarna var otroligt spårnoga, de hanterade också rådjursklöven på ett korrekt sätt. Vissa hundar kan reagera  med obehag på klöven eller så kan de bli för ivriga, men inte mina hundar inte.

Jag är så stolt över dem.

Vill passa på att tacka Camilla Forsberg på CF ´s Hundkontakt i Östhammar som anordnade kursen, en otroligt duktig tjej.

Jag måste säga att jag är så himla glad över att ha så underbara vänner. På kursen var det Agneta Windö som gick med hudarna i spåret och det gjorde hon väldigt bra.

Tack Agneta för att du är så duktig med mina hundar.

Nu ser vi fram mot att lägga fler spår för att sedan avlägga ett anlagsprov.

Valpning!

Då var det dags för Lenas lilla Chihuahuatik att få valpar och jag fick den stora äran att vara med.

Lena ringde redan på tisdagen och sa att jag skulle vara beredd och att det troligen skulle sätta igång snart. Jag gick runt här hemma med telefonen i handen och kunde inte förta mig något vettigt överhuvudtaget. På onsdagen var det dags att åka till Lena (trodde vi)

Det blev en lång väntan, men på torsdagen var det dags. Lilla Tindra hade då haft värkar i nästan två dygn och vi börjad bli lite oroliga.

Lena ringde tillsist till sin veterinär och hon tyckte att vi borde komma in för att kolla upp att allt stod rätt till. Precis när vi började att packa ihop för att ge oss av kom första valpen.

Det blev en utdragen valpning, men lilla Tindra är så duktig och matte Lena är ett riktigt proffs.

Det blev sammanlagt sju välmående bebisar, tyvärr var en dödfödd.

Om ni vill se första valpen när den föds kan ni se på filmsnutten under videoklipp.

TACK Lena för att jag fick vara med

Utställning på SDHK i Forshaga

Tänkte att det kunde vara kul att följa med Pia och Therese när de skulle ställa sina vovvar. Vi träffades hos Pia (Eskilstuna) kl.05.00 på lördag morgon för att sedan samåka därifrån.

För min del innebar det att jag överhuvudtaget inte gick och la mig natten till lördagen eftersom jag måste åka från Östhammar vid halv tre tiden på morgonen.

På utställningen gick det riktigt bra för både Pia och Therese, två otroligt duktiga tjejer. Grattis!

Jag var tillbaks i Östhammar vid midnatt, och jag måste medge att jag var helt slut. Man är ju ingen ungdom längre direkt.

Men kul var det.

Idag åkte jag över till Lena på en fika. Passade på att ta lite kort på hennes högdräktiga tik ”Tindra” vilken mage.

Lilla Isabell var också där tillsammans med Josefins (Lenas dotter) hund ”Michellin”, en riktigt läcker fralla. Som jag sagt tidigare har jag en förkärlek till alla fulsöta raser.

Lilla Isabell är dotter till Roger (Josefins kille), hon är redan nu otroligt duktig på att ställa upp hundar. Så henne får vi nog se mycket av i utställningsringen så småningom.

Idag var jag över till en kompis (Eva) för att hjälpa till med träningen av hennes nya hund ”Rita” (en Golden Retriever). Rita som är runt året är betydligt tuffare än vad deras gamla hund ”Vilma” var.

Det var andra gången som jag träffade Rita, och hon var riktigt trevlig att jobba med. Vi jobbade mest på baskommandon som stanna, platsliggning och gå fot. Inkallning är hon redan en fena på.

Jag brukar ibland åta mig att hjälpa till med att träna hundar, men tyvärr blir det inte i lika stor utsträckning som jag skulle vilja eftersom jag nu för tiden är lika rörlig som ett kylskåp (hi hi).

Jag hade med mig kameran, men slarvig som jag är ibland glömde jag att kolla batterierna. Klassiskt! Eller?

Återkommer med bild på Rita vid senare tillfälle.

Jaha! Då var det dags för Lilla Stockholm och för Maja att gå på sin tredje utställning. Det var första gången som utställningen hölls i Kista och eftersom jag var osäker på hur det var med handikapplatser beslöt jag mig för att lämna bilen hemma och ta färdtjänstbuss.  Lilla Maja fick åka i väska eftersom man inte får ta med några djur i bussen, och det gick hur bra som helst.

Alla mina griffoner är vana att åka i väska och de vet att de måste vara tysta när deras matte smugglar med dem på färdtjänstbussen.

Nåväl! På platts när vi står och väntar på Pernilla som ska visa lilla Maja passar hon på att rymma. Hon är vanligtvis väldigt duktig på inkallning men nu var allt annat mycket roligare. Som tur var kom hon inte längre än till ingången där en snäll funktionär fick tag på henne.

Maja skötte sig väldigt bra, samtidigt som Pernilla är mycket duktig på att visa M. vi fick Cacib, certet gick till Channas Olivia (Madicken). En underbar liten tik, stort grattis till dem.

Det är klart att det hade varit kul att ta Certet också, men vi är otroligt nöjda eftersom vi inte hade några som helst förväntningar, då är ju allt en bonus. Domaren kunde också ha valt att inte dela ut Cacibet över huvudtaget.

Förutom vinsten fick Maja stå modell för en ny utgåva av ”Värdens Hundar” (tror jag att boken heter). Fotografen blev visst väldigt förtjust i henne och jag förstår honom.

Det var en härlig dag. Som vanligt träffade vi massa härliga giffonmänniskor och många fina vovvar.

Igår var vi hemma hos Hanna (Channas kennel) så att hon kunde snygga till lilla Maja inför lilla Stockholm. Pernilla var med, hon passade på att träna lite utställningsträning med alla hundarna. Nu är det bara vänta och se hur det går

Jag är så glad över att Hanna hjälper mig med trimningen samtidigt som det är kul att hälsa på henne och alla djuren som hon har.

Lilla Anthon hade riktigt kul med en av tupparna som var tredubbelt så stor som han.

Han jagade runt den stackaren och fick dessutom med sig resten av gänget

Stackars tupp!

Äntligen vår här i stan. Nu har gatorna sopats rent på allt grus och det känns så skönt att gå på ren asfalt. Ett mycket bra vårtecken förutom alla blommorna som börjar titta fram tycker jag. Känner mig också väldigt privilegierad över att får uppleva våren två gånger, eftersom det dröjer cirka två till tre veckor innan den kommer till Östhammar där vi är ofta.

Förutom att njuta av vädret har det storstädats här hemma, hundarna åkte också på att badas. Att bada tre små griffoner är rena drömmen om jag jämför hur det var att plaska runt med två schäfrar, är verkligen glad över att ha en liten ras.

Allt är faktiskt mycket lättare med dem.

Äntligen kom jag iväg till Pia Öberg (kennel In Toto´s) i Kjula för att titta på valparna, tre små riktiga underverk. Det var två hanar & en tik och de var riktigt fina. Jag föll pladask för en av hanarna, lilla Dean Martin (Totte). Jag skulle lätt kunnat ta med mig honom hem, men man får ju sanera sig lite.

Griffonen är verkligen en ras som någon klok person tidigare har sagt ”beroendeframkallande”, man får aldrig nog av dem.

Efter mycket trevligt sällskap och lunch plus fika, bar det hem mot Stockholm igen.

Tack Pia för titten!

Idag var Pernilla här för att träna med mina små inför kommande utställningar. En otroligt duktig tjej, som till och med lyckas få igång August.

Efter kursen med Gerard O´Shea har det blivit betydligt lättare med August, men någon riktig showhund tror jag inte att han blir i utställningsringen.

Men vi är glada för det lilla!

Nej! Tyvärr har jag ingen inspiration att skriva idag. Jag gör ett nytt försök imorgon.

Hoppas ni har överseende med mig.

Det här kortet har jag stående på landet, och jag bara älskar det. Bilden är tagen för ca 7-8 år sedan i Stallarholmen. Det är jag, Hayden och vår svarta Schäfer Prince när vi åker flakmoppe.

Oj! Vad mycket kul vi hade med den gamla moppen, jag älskade den och hundarna älskade den ännu mer.

Självklart älskar jag alla mina hundar, men jag måste ändå medge att min Hayden var mycket speciell han var unik på många sätt. När han var runt 5-6 månader tränade vi privat för en man (Sven) som tidigare hade varit hundförare inom de militära. Vi byggde upp ett otroligt bra ledarskap tackvare många bra tips och råd från Sven

Jag tror att Hayden är den hund jag lagt ner minst tid på vad gäller lydnadsträning, det var sällan jag behövde höja rösten till honom, oftast räckte det med en blick och vi förstod varandra.

Prince däremot var lite knepigare, men även han blev så småningom bra.

De här två killarna gjorde mig ofta stolta, Jag skulle ju aldrig kunna hantera två bjässar på ca 90 kg med tanke på mitt handikapp och dåliga balans. De var sällan kopplade, jag kunde t.ex.utan problem gå förbi hundar med dem lösa vid min sida.

Ja! Hayden var verkligen en härlig hund och det roliga är att August är så lik honom i sättet. Roffe och jag brukar ofta skämta om att Hayden går igen genom August.

Jag tänkte att jag måste dela med mig av denna härliga bild till alla våra läsare. 

Hoppas ni tycker om den!

  I helgen har vi haft hand om Izzy eftersom matte Melissa var och hälsade på pojkvännen Nicklas i Katrineholm. Hon fick följa med oss till landet, det tror jag hon tyckte var kul. Det som inte var lika roligt var väl att hon satt lite trångt i min lilla Nissan Micra, men det gick bra eftersom det inte är allt för långt.

På lördagen kom Erika med Zingo och Hanna med sin Chow Chow  Asslan. Det var första gången jag träffade Asslan, och blev kär direkt. Jag har ju en förkärlek till söt-fula hundar, jag skulle lätt kunnat ha ett pusskalas med honom. Nu är ju Chow Chowen en ganska självständig ras, och han var inte alls lika intresserad av mig som jag var av honom.

Det var också kul att August fick träffa gamla kompisen Zingo som idag kom ensam med Erika, Zingo har nämligen en Boxerkompis Alice hemma.

Det var dags för Zingo att få lite egentid.

Lilla Alice, eller rättare sagt stora Alice är riktigt sprallig som boxrar är. En gladare hund får man leta efter.

Det var första gången Anthon träffade Alice och i början var han väldigt försiktig, men så småningom gick det bättre.

Maja däremot älskar kompisen A, de har ju känt varandra från det de var valpar.

På eftermiddagen var det dags att städa och packa in alla vovvarna för att sedan åka hem.

SKÖNT!

Hundkex !  Mmm vad gott.

Idag höll jag på att skratta ihjäl mig. Det hela började med att hundarna fick varsitt hundkex framåt eftermiddagen, och som vanligt lämnar August sin medan Maja & Anthon glufsar i sej sina.

Nåväl! Framåt kvällen när det är dags att ge hundarna mat, tar jag undan kexet som August lämnat. Jag lägger det på köksbänken och tänker inte mer på det.

När alla hundarna har blivit utfodrade åker jag över till en kompis som bor i Haninge. Roffe som är ledig denna dag stannar hemma och är hundvakt.

När jag kommer hem hinner jag knappt gå över tröskeln förrän Roffe frågar mig vad det är för kex jag har köpt? Utan att invänta svar fortsätter han, han berättar att de var lite torra men att de skulle säkert vara godare med lite marmelad på.

Det tar ett tag för mig att koppla. Jag säger till honom att jag inte har köpt hem några kex, och i samma sekund förstår jag att det måste vara hundkexet han smällt i sig.

Så gott folk! Blir ni sugna, prova gärna ett hundkex men glöm inte marmeladen…

                                   Hela tjocka släkten  

Besök!

Idag fick vi besök av Anthons uppfödare Maria Eklund (Medley) och Annie som har kullsystern (Sickan) till Anthon. Hon var verkligen fin, en otroligt feminin liten lakritspralin. Det syntes på långa vägar att de var syskon. Mamma Astrid var också med

Tyvärr var vädret inte det bästa, men vi kommer nog att ses snart igen hoppas jag.

Anthons första akutbesök!

Då var det dags!! Jag  var ute och gick med alla hundarna, allt var frid och fröjd. Plötsligt får Anthon för sig att kissa inne bland buskarna. En mer omständlig hund får man leta efter, det skall bökas, luktas och grävas. Det måste absolut vara rätt plats, då kan han göra sina behov. Han skriker till och springer ut från buskarna

I ett sådant läge är det ju ögonen man oroar sig mest för, och mycket riktigt. Han kniper och är irriterad i höger öga. Jag skyndar mig in, säter upp honom på bordet och försöker se om jag ser något men ser inget.

Jag tvättar och sköljer ögat och bestämmer mig att avvakta, men när jag inte såg någon förbättring ringde jag till Bagarmossens djursjukhus. De tyckte att vi skulle komma in och kolla upp ögat.

Nu brukar jag ha ”is i magen” men just när det gäller ögon så vill jag ta det säkra före det osäkra. Har ganska dåliga erfarenheter av ögonproblem från mina mopsar.

Som tur var det ingen skada på ögat och så här i efterhand tycker jag att jag kanske borde väntat lite längre eftersom det är ju inte billigt och åka in akut med sina djur.

Men jag kunde i alla fall sova gott den natten.

August fyllde fem år den 2 mars, och som vanligt kom det ett gratulationskort från hans uppfödare Berit Wang (Griffmakers).  Varje år blir jag lika glad och förvånad över att hon kommer ihåg hans födelsedag och att hon tar sig tid.

Det känns alltid tryggt med en bra relation till sina uppfödare, och jag måste säga att jag är så nöjd med mina. Jag vet att jag alltid kan vända mig till dem vad det än gäller.

Mycket stolt ägare till små råttjägare!

Idag var det dags att packa ihop och åka tillbaka till stan eftersom Roffe skulle börja arbeta på eftermiddagen.

 Jag släppte ut hundarna medan jag städade, och när jag gick ut för att titta till dem ser jag att August och Anthon är upptagna med något. De skäller, skuttar och hoppar runt som galningar men jag tänker inte mer på det. Jag går in och fortsätter med den tråkiga städningen. Så småningom när det var dags att ta in dem ser jag att de fortfarande håller på. Jag blir nyfiken, jag tar på mig och går ut till dem (tyvärr tar jag inte med mig kameran) och då ser jag.

De har fångat en liten Näbbmus!!!!!!!

Min första reaktion var ilska och självklart tyckte jag synd om den lilla musen, men vid närmare eftertanke är det ganska häftigt att de har instinkten kvar.

Griffonen är ju faktiskt en råttfångare.

Det hela slutar med att jag berömmer dem, och självklart är jag mycket stolt över mina råttjägare

Tack för senast!

Idag var vi bjudna till Karin & Jonas (Roffes son) som bor i Norrtälje. Mycket god mat och dryck blev det. Tyvärr var inte Elin och David hemma, vet att de gärna velat träffa hundarna.

Trevligt var det i alla fall.

Snöyra på Gubbängsfältet!

Igår var vi ute på fältet, och hundarna blev lyriska. Ja! I alla fall Maja & Anthon, jag förstår inte att Anthon orkade. Snön nådde nästan ända upp till halsen på honom och som inte det var nog hade han ju Maja som motståndare, men han är en riktig tuffing och Maja fick sig en rejäl match.

Några som inte var lika roade var August & lilla Harry som är på besök hos oss eftersom Lena har löptikar hemma.

Tog en hel del härliga bilder på mina små snömonster och när vi kom hem sov de sött i några timmar.

Snö, snö och mera snö!

Åkte hem på lördag kväll för att gå på griffonträff i Eskilstuna idag, men tyvärr blev det inte så. Redan när jag vaknade kände jag att min kropp helst av allt ville ligga kvar i sängen. Vädret var inte heller det bästa.  

Under dagen snöade det rätt mycket och framåt kvällen blev det bara mer och mer snö. Hundarna bara älskar det, men själv skulle jag helst slippa.  Det är i alla fall väldigt vackert ute.

Nej! Nu är det dags att sussa.

Natti natti på er

PÅ landet!

Nu är vi här i Östhammar igen, ett evigt packande och åkande fram o tillbaks. Jag börjar faktiskt på alvar fundera på om jag skall bosätta mig här permanent, fast jag vet ju att jag rätt snart får lappsjuka. Ja ja! Vi får se, man vet aldrig.

I dag kom Camilla över, hon hade med sig Lundehundarna Louis & Saga. En riktigt mysig ras faktiskt.

På kvällen hade vi strömavbrott. Hundarna ockuperade fåtöljen framför spisen och själv satt jag o frös i mörkret. Vad gör man inte för sina djur?

På söndag är det dags för griffonträff ute hos härliga Pia Öberg i Kjula (Eskilstuna). Ser sååååååååååå fram mot det. Det är alltid lika roligt och lärorik att träffa griffonmänniskor + hundarna.

Oj!! Vilken helg!!!!!!!!!!!!

På fredagen hämtade jag upp Pernilla och hennes två Dvärgschnauzers i Täby, sedan bar det av mot Östhammar. På vägen pratade vi om handlerkursen med Gerard O´Shea som vi skulle gå på under helgen i Alunda. Pernilla har tidigare gått för honom så hon viste lite vad som väntade. Men jag hade bara hört talas om honom så jag var oerhört nyfiken.

Tidigare när jag har frågat personer som har gått kurs för honom har jag egentligen inte fått något riktigt svar. Folk är lyriska när de pratar om honom, men vad han lär ut har de sällan lyckats förmedla mer än att man skall träna hunden på ett positivt sätt så att den tycker att det är kul.

MEN!!! Efter helgens kurs förstår jag äntligen.

Vist, det var mycket teoretiska och praktiska råd och tips man fick, men främst lyckas han med att dela med sig av sin egen energi och entusiasm (och det har han i överflöd).

När vi var färdiga på söndagen var både jag och mina tre Griffoner samt Pernilla med sina vovvar så glada att vi helst velat åka på utställning direkt.

Skall man hålla på med utställning så kan jag verkligen REKOMENDERA att gå en kurs för honom, själv kommer jag att gå med jämna mellanrum just för att bibehålla den positiva känslan han förmedlar.

Idag kom våran hundkompis Mikaela förbi med sin Dvärgpinscherkille Sigge. Vi tog en kort promenad tillsammans, hundarna fick springa av sig rejält. Träffade också på Felicia som är någon sorts blandning från Spanien. Konstigt, man vet alltid vad hunden heter men inte vad husse/matte har för namn.

Äntligen börjar det vända, förkylningen känns mycket bättre.

Idag när jag och hundarna tog en långpromenad tittade solen fram, det var såååååååååååå skönt. Det var knappt att man ville gå in. Längtar så till våren.

Inomhus fick hundarna fnatt, de lekte nästan två timmar, skönt med hundar som kan roa sig själva.

Lilla Anthon har tills nu härjat runt rejält och de äldre hundarna har haft överseende med honom. Men nu börjar både August och Maja uppfostra honom på allvar. August gav honom en rejäl omgång idag när han försökte att norpa hans tuggben, men Anthon skakade bara på sig och fortsatte med att dra Maja i skägget. Han är en riktigt kul kille våran lilla Anthon .

Idag blir det inte många rader eftersom min förkylning inte vill ge med sig, hostar och står i, magmusklerna får sig en rejäl omgång. Har knappt orkat gå upp ur sängen idag, är glad att jag är på landet eftersom det bara är att öppna dörren och släppa ut hundarna.

Men lite dåligt samvete får man ju när de inte rastas ordentligt.

Äntligen blev tjejmiddagen av. Vi hade riktigt trevligt och mycket hundprat blev det. Pernilla hade med sig sina två Dvärgschnauzertjejer och Lena hade sina fyra Chihuahuaer plus Bobby som är en Bolognese. Christl lämnade tyvärr sina tre mopsar hemma, lite trist eftersom Mops är en ras som ligger mig MYCKET varmt om hjärtat. Jag hade bara två hundar hemma, Kelly & August tog Roffe med sig till jobbet. Måste erkänna att det var lite skönt ändå.

Roffe arbetade fram till kl.23.30 då jag åkte och hämtade honom. När vi kom hem blev det full fart, chefen August och lillpolisen Kelly hade ju kommit hem.  Lena sov kvar med alla hundarna, det var riktigt kul att få känna på hur det skulle vara att ha nio hundar. HMMMM

Det är ganska fascinerande att se så många hundar på en så liten yta inomhus, jag skulle lätt kunna sitta och titta på dem i timtal. Det är intressant o se hur de bygger upp en rangordning inom gruppen och vilka roller de intar. Tänk om vi människor vore lika okomplicerade.

Jaha! Nu får jag ta mig kragen och börja skriva i dagboken. Om jag skall vara riktigt ärlig så är jag rätt så lat beträffande det, men det blir säkert kul när man väl kommer igång.

Hundarna och jag håller på att laddar för morgondagen då det blir tjejmiddag.  Det blir Pernilla, Lena och våran härliga kursledare från SKK´s uppfödarutbildning Christl plus en massa hundar.

Idag var det lika grått ute som igår men det är ju bara gilla läget och gå ut. August fick äntligen inviga sin nya klövjeväska, för att få lite tyngd i den la jag ner min plånbok och mobil. Perfekt för min del eftersom jag avskyr att använda handväska.